ωε∫ςοmε το mμ ρεrƒεςτ ∫ïƒε

 

Kommer ihåg så jävla väl när jag & Nicita var på väg till skolan i 4:an och ba "Snart går vi 8:an". 

 

Och titta nu haha, vi går i 8:an och har tom snart gått ut, åren går så jävla fort. Minns även när jag, Nicita & Linda stod och tittade in i en matsal igenom fönstret på sexårs och ba "Snart går vi i 6:an" Och vi har redan passerat det.

 

Jag minns till och med i ettan när vi skulle gå till bäverdalsparken och leta efter papperskatter med våra fadderbarn. Eller när vi skulle få en ny lärare som hette Lotta och en kille i min klass grinade vid ingången för att han var jätteblyg. Eller när jag, Jocke, Sara, Amina & Nicita uppträdde i kassmyrashowen. Eller när jag, Linda & Nicita var med i bassaren. Eller bara alla gånger vi försökte hålla oss inne så länge som möjligt tills lärarna upptäckte oss och skicka ut oss. Jag minns hela dagen på skolavslutningen när vi lämnade kassmyraskolan i 6:an och var sjukt taggade för grönalund.

 

Åren har gått så grymt fort och man kunde inte ens föreställa sig hur det skulle se ut domdär åren. INGET som jag trodde då är nu, förutom att jag & Nicita är kompisar. Det är väl den enda. Men annars ingenting. 

Och snart går vi ut 8:an och börjar 9:an, det året kommer gå ännu fortare. Och efter det, shit alltså. Då är det gymnasiet. Så sjukt kul men ändå så sjukt jobbigt. De flesta i min klass har jag gått med i samma klass/skola sen sexårs. Och Nicita liksom? vi har känt varann så länge jag kan minnas och heeelt plötsligt så kommer jag inte se henne längre varje dag.

 

Kul inlägg att läsa typ, men a jag behövde skriva av mig och tänka ^^